GODA RÅD OM DU TAR HJÄLP AV JURIST Så går det när yrkesdomarnas och advokaternas kollegialitet får fritt spelrum
”Europarådet vill se
hårdare tag mot mygel”
(2013)
- ”Växande problem med korruption i EU – Bakläxa för Sverige”
(2014)
Detta är ett rättssäkerhetsproblem, som hundratals
svenskar och småföretag råkat ut för:
Skadeståndskrav mot advokat i Ängelholms tingsrätt för hennes vårdslösa, trolösa
och illojala processföring i Malmö tingsrätt
i rättsfallet NJA 1992 sid 403.
Bakgrunden till
efterföljande ansvarstvist mot Ström i Ängelholms tingsrätt är denna.
Se även NJA
1992:60. Dagen innan första huvudförhandlingsdagen i Ängelholms tingsrätt gjorde Ström en processuell kupp genom att inlämna en 28-sidig inlaga till var och en av tingsrättens domare. Klemeco’s ställföreträdare Burström fick inlagan via post, kvällen efter första huvudförhandlingsdagen. När dessa två dagar var över, kunde Burström läsa inlagan noga och upptäckte flera uppseendeväckande motsägelser. Hovrätten, som fick Klemeco’s överklagande, nödgades därför godkänna flera nya relevanta bevis, men låg sedan på målet i tre år. Burström anmälde dröjsmålet till JK, vilket resulterade i att avdelningschefen tvangs förklara ”sin måhända dubiösa handläggning”, innebärande kritik från JK. Samma hovrättslagman och hans tre yngsta adepter avgjorde målet efter två dagars förhandling genom att fastställa tingsrättens dom blankt, utan att omnämna Klemeco’s nya bevis, vilka hade tydlig bäring på tingsrättens domskäl (Dom DT 4231 den 4 nov 1999). Då lagmannen varit motpart till Burström hos JK, var domaren egentligen jävig. Högsta domstolen beviljade ingen överprövning. Samtliga domstolar var följaktligen eniga om att Ström förtjänade tingsrättens beröm! Neutrala och hederliga jurister som granskat ärendet finner inga skäl till beröm – däremot anledning till allvarlig kritik. Det grundlösa berömmet liknar ”upp-och-nedvända världen”. Ström lyckades ju genom sin desinformation vilseleda Klemeco så att hon kunde återkalla åberopandet av brottet mot arbetsplikten (Jernmanufaktur’s allvarligaste avtalsbrott). Men kan trolöshet och medvetna underlåtelser betecknas som ”skickligt” och lovprisas i en rättfärdig domstol? Det handlar ju inte om ”olycksfall i arbetet”, utan om favorisering av svaranden och medvetet missgynnande av motparten (käranden). Juristdomarna kände sig nog tvungna att omöjliggöra för överinstansen att vända på tingsrättens dom, samt omöjliggöra för Klemeco att uppbåda juridisk hjälp utan pengar. Annars hade advokatkåren tappat ansiktet, vilket spillt över på rättsväsendet. Det var en avgörande nackdel att advokatbyrån Sven Jernryd, Lund, hade undanhållit och mörkat att Lena Ström hade desinformerat sin huvudman under den treåriga rättegången i Ängelholms tingsrätt. Därför inlämnades en stämningsansökan mot Jernryd till Lunds tingsrätt. Denna avvisades utan delgivning. Efter ytterligare argumentation i en ny ansökan, gavs svaret att det måste finnas en reell skada som processföremål. I detta fall hade Högsta domstolen, enligt NJA 1992 sid 403, redan fastslagit att ensamrättsavtalet inte hade skadestånd som sanktion, påstod Lunds tingsrätt! Hovrätten var av samma uppfattning. Detta är häpnadsväckande då domstolen självfallet känner till de allmänna rättsgrundsatserna, ”Pacta sunt servanda” samt oaktsamhetsrekvisitet och att detta kan grunda skadestånd. Men i rättvisans namn: HD bedömde endast punkten 3.1 i avtalet! Denna var ju var den enda klausul som åberopades av Ström, som hade tagit mutor och försatt sig i ett brottsligt beroendeförhållande till en intressent hos Jernmanufaktur. Övriga klausuler kan mycket väl vara skadeståndssanktionerade, men detta hade HD inte haft uppe till bedömning! Domstolsväsendet skall motsvara högt ställda krav. Domare som favoriserar ena parten genom att negligera grundlagen och Högsta domstolens uttalanden, gör sig skyldig till grovt tjänstefel med skadeståndsansvar. Är brotten systematiska, vilket det finns hundratals exempel på, blir bedömningen ännu hårdare. 1996 förbisåg man naturligt nog att Internet tjugo år senare kunde offentliggöra rättsövergrepp - worldwide! Frågan är när rikspolitiker och chefsjurister inser risken att allmänhetens tilltro till rättvisan når botten? Ett säkert sätt att förhindra detta är att rättstillämpningen blir lika för alla, oavsett partställning och oavsett om man företräds av advokat eller ej.
Undertecknad har forskat i den svenska
rättskulturen och sett att advokater som är svarande i skadeståndsmål
favoriseras av domstolarna. Burström klagade till Europadomstolen (avd 2), som
skulle uttala sig huruvida konventionsbrott förekommit i tvisten mot advokaten
Ström vid Ängelholms tingsrätt samt i hovrätten. ECHR’s dom 19 dec 2006 i mål
73 841/01: Nej, Klemeco har fått en rättvis rättegång. Handläggare på ECHR har fifflat i förarbetet och anfört bagatellartade skäl och alls inte de starka skäl som Klemeco rätteligen åberopade i klagomålet till ECHR. För en initierad framstår det alltså tydligt att ECHR:s domskäl var ”riggade”. Den falska redovisningen av klagandens skäl kan inte överklagas till någon kontrollinstans – det finns ingen! Därför vänder jag mig till rikspolitikerna, på förekommen anledning (se rubrik), vilka borde kontrollera saken då ingen annan gör det. Men dessvärre vet jag att juristkollektivet har släppts vind för våg utan tillsyn av oberoende granskare.
Många är övertygade
om att Klemeco har utsatts för ett medvetet ”justitiemord”. Denna uppfattning
delas även av flera juridikprofessorer och andra sakkunniga.
E-post:
bertil@srsf.se
Webbsida:
www.bertilsuppslag.eu
|
© webbmaster Uppdaterad 2015-03-16